Wednesday, December 17, 2014

Harriet Uma Birgitta

I lördags var det dags att samla hela släkten och några vänner för att fira att Harriet kommit till oss och för att tillkännage samtliga hennes namn. Det blev en fin liten ceremoni ute på hennes mormors och morfars veranda. Två nära vänner som även är musiker sjöng och spelade och min syster som blir gudmor läste en vacker text.

Innan, under och efter ceremonin bjöd vi på glögg, lussekatter, pepparkakor och julgodis och för alla som stannade fanns en enorm gryta med grönkålssoppa och bröd därtill. Allt hade vi förberett i veckan vilket gjorde att vi kunde vara ganska lugna och avslappnade hela dagen. Det blev en lugn och mysig tillställning i decemberkylan. 

Välkommen igen vår allra finaste Harriet!

Tuesday, December 16, 2014

På kondis

Idag tog maken ledigt på förmiddagen och vi åkte på en liten familjeutflykt till en obskyr liten skånsk ort för att titta på en ny bil (nödvändigt ont) och då passade vi såklart på att gå på det lokala konditoriet samt fly undan regnet på biblioteket där det fanns mysiga saccosäckar där bebisar kunde gosa och stortjejer läsa massor av bra böcker.

Monday, December 8, 2014

Strålande jul

Är det någonting jag verkligen älskar med julen så är det ALLT. Jo så är det. Jag älskar allt från första julskyltningen till sista julgransplundringen. Jag älskar ljusen, stjärnorna, granen, doften av barr och glögg och saffran, lussekatter, luciafirande, julkonserter och paketinslagning. Jag älskar  julmusik och glöggfikor, pepparkakor och vegetarisk julmat, julmust och julgodisbak. Jag älskar pepparkakshusbygge och snögubbar, skridskoåkning och tomtar, adventskalender och julkrubbor, julpjäser, och julkola, luciatåg och så förstås julmarknader. 

Igår åkte jag tillsammans med familj och goa vänner till Fredriksdal julmarknad utanför Helsingborg. Förutom regnet och den ruggiga kylan som blir av regn var det otroligt fint och mysigt. Det enda som saknades var snön. 

Sunday, December 7, 2014

A night at the opera

I gårkväll var det dags för mammas födelsedagspresent till mig och systrarna och vi tog oss till Malmö Opera för att se "Doktor Zjivago". Det var fint att få en tjejkväll ute, det händer alltför sällan, även om det blev en del logistiska svårigheter med Harriet som fick lösas bäst det gick. Det var en ganska trött make jag kom hem till på kvällen om jag säger så. Han fick springa fram och tillbaka mellan restaurang och opera och hade trots detta två ganska gnälliga tjejer att handskas med. Men med hjälp av morfar gick det ändå vägen och vi fick vår kväll. 

En kväll som började på Moccasin där jag blev heligt förbannad över att nekas ta med mig barnvagnen in trots att det uppenbart fanns plats. Ibland kan jag bli så vansinnig på den svenska mentaliteten där barn är ett störande moment och där man som ammande mamma helst ska stanna hemma. Det är förvisso likadant i exempelvis Paris men jag upplever en helt annan syn på barn i till exempel Kaliforninen och Italien. Där är restaurangpersonal hjälpsamma mot barnfamiljer, möblerar om, lyfter vagnar och är dessutom supergulliga mot själva barnen. Den hjälpsamheten har jag a l d r i g varit med om i Sverige. Maten var dock okej och servicen i övrigt. 

Själva musikalen då? Musiken var ljuvlig, och kändes aldrig tråkig trots att den var helt ny för mig, något som kan ge en känsla av långsamhet annars. Jag gillade även scenografi och koreografi,  rollbesättningen var passande och huvudrollerna spelades med bravur, speciellt Åsa Fång i rollen som Tonja och Kristina Lindgren i rollen som Lara. I vanliga fall är det ju Sanna Nielsen som gör rollen som Lara och det hade varit kul att se men jag är inte det minsta besviken på hennes ersättare. Om ni har möjlighet kan jag varmt rekommendera att gå och se denna uppsättning. 

Friday, December 5, 2014

Ute är rått och kallt men inne i husen lyser det överallt av de tända ljusen

Dag av ändlös maratonamning följs alltid av dag med extra mycket sovande och då passar jag på att tända ljus, dricka kaffe, tvätta och sortera, slå in alla julklappar, skriva julkort, dricka lite kaffe till, plantera några blommor, ordna med gå bort-present till kvällen och sortera foton. Den personen i mig som älskar effektivitet ler stort och gottar sig lite extra mycket åt hemmalivet sådana här dagar. 

Thursday, December 4, 2014

På Lyran

    
Att gå ut och äta med vänner är aldrig en dum idé och med dessa systrar blir det aldrig tråkigt. När en då upptäcker att det finns en ny restaurang runt knuten dom serverar till stor del närproducerad och ekologisk mat till ett rimligt pris och maten sedan visar sig vara F A N T A S T I S K, då är onsdagslyckan och torsdagslyckan med för den delen, gjord. Besök mer än gärna LYRAN på Simrishamnsgatan 36 i Malmö. 

Wednesday, December 3, 2014

När jag äntligen ska få gå och träna


Jag har liksom längtat till det här och dessutom lyckats köpa gymkort, få iväg stora till förskolan, ta på mig träningskläder och komma i tid bara för att upptäcka att det inställt. Så regeringskris på det. Skit. 

Tuesday, December 2, 2014

Lucka två

December tar en alltid på sängen, eller hur? Jag gick runt och njöt av oktober, november och höst, gula löv, kyla och krispigt krispigare krispigast när plötsligt tvättkolvslåset skulle sättas högst upp på tavlan och jag inte ens hunnit tänka julkalender. Lyckligtvis har pyret både mormor och bamsetidningsprenumeration som fixat lucköppnandet så jag kunde pusta ut och insupa december med rent samvete. 

Så idag har jag mest skrotat runt hemma och förberett så smått för lussekattsbak, hämtat ett par beställda julklappar som kommit med posten, köpt julkort som ska skickas till folk som fortfarande bryr sig och tagit en lång och god lunch på Grand med fröken Romare. Sämre sätt att börja årets sista månad finns. 

Monday, December 1, 2014

Mjölkstockning, trillingnötter och smoothies

Mjölkstockning igen och jag befinner mig på hemmaplan med feber och alla de andra attribut detta innebär. Lyckligtvis kunde mannen ta stora till förskolan idag och jag och minsta kunde sova till halv elva med avbrott för amning förstås. Mycket behövligt efter en natt utan mycket kvalitetssömn. 

I helgen lyckades vi i alla fall få upp adventsstjärnorna ackompanjerade av julmusik, glögg och pepparkakor. Lördagen bjöd annars på lugn och ro, lite ärenden på stan och Så mycket bättre på kvällen. Klackarna i taket med andra ord. 

På söndagen träffade vi mormor och morfar och nästan alla kusinerna för att beskåda skyltningen och önska önska runt i ring hos tomten på Hansagallerian. Carla önskade sig smoothie och jag önskade att eftermiddagens adventsfika skulle innebära just så många kakor som den faktiskt gjorde, hemmagjorda trillingnötter, saffranspannacotta, pepparkaksmuffins, behöver jag fortsätta? 

På kvällen åt vi middag hos mamma och jag började frysa, frysa och inse att den annalkande febern var ett faktum, men med sovmorgon, vila, mycket ammande och varma tröjor börjar det som tur är redan ge med sig och jag ser fram emot veckan med tillförsikt.



Saturday, November 22, 2014

När vintern kom och jag inte hann annat än att vara mamma

Stora lilla har fått vara hemma större delen av veckan och min tid har till fullo upptagits av mina två döttrar som jag rått om så gott jag kunde. Vyssjat, kramat, pussat, burit, matat, klätt, lekt och tränat tålamod med. Det blir liksom inte så mycket annat gjort sådana dagar men jag har träffat vänner och ätit och gott och pysslat så smått här hemma när jag haft en andningspaus. Jag har längtat efter att gå promenader, ta foto och hinna blogga igen men var sak har väl sin tid och jag fortsätter att träna på det där att inte var dag behöver vara något jag ska uppnå. Jag som älskar att summera en dag och mina achivements (vad tusan säger man på svenska? Bedrifter? Utföranden? Amningshjärna...), måste nu tagga ner och vara nöjd. Nöjd med att när denna vinter slår klorna i oss, bara vara.

Vad skulle jag göra utan en kärlek som gör pannkakshjärtan till mig på lördagsmorgonen? 

Tuesday, November 18, 2014

Lördag i Köpenhamn


Jag vet att det är hopplöst dåliga mobilbilder tagna utan blixt på kvällen men jag ville ändå ge en liten bild av känslan vi hade när vi strosade runt en hel novemberkall lördag i Köpenhamn med hela familjen. Tillsammans med tre andra familjer tog vi tåget över sundet redan vid 10 för att varva filmtittande med lekplatshäng, god dansk fika och museibesök med barnen.

Det blev en så himla lyckad dag, med glada barn, stora som uppförde sig exemplariskt, var glad, nyfiken och pigg och lilla som mestadels sov och fann sig i att bli upplockad och matad precis när det passade mig. En minut innan första filmen började hade jag ammat klart och fem minuter innan jag sedan hann tillbaka till henne började hon just skrika efter mer. Perfekt timing helt enkelt. 

Visst är det sedan lite bökigt att ta sig fram på buss och tåg med fyra barnvagnar och visst, det är inte helt smidigt att ta sig in på zoologiska museet med en bebis och en treåring när en måste äta och den andra bytas på och en vill ha vatten när den andra ska sova och så vidare men det funkar och vi hade riktigt kul. 

När de övriga sedan drog sig hemåt framåt femtiden stannade vi sturskt kvar ett par timmar till. Jag såg en film med pulvret i bärsjalen och hon sov så gott där under tiden som Erik och Pyret gick på kafé, lekte på lekplats och handlade lördagsgodis. När vi sedan promenerade hemåt genom Köpenhamn runt 20-snåret, med två sovande små i varsin vagn, var det inte utan stolthet över att vi fixat vår första större utflykt som tvåbarnsföräldrar så galant. Det kommer med all säkerhet bli fler sådana här dagar!


Monday, November 17, 2014

Copenhagen documentary film festival


I lördags tog jag mig, tack vare ett par driftiga kompisar, för första gången över till Köpenhamns dokumentärfilmfestival. Filmfestivalen pågår under en vecka plus ett veckoslut, så 10 dagar och hela dagarna kan man ströva runt på de flesta av stadens biografer och se på dokumetärfilm. Helt fantastiskt om ni frågar mig. Eftersom jag åkte med hela familjen och jag och Erik turades om att gå på bio och ta hand om kidsen, såg jag bara två filmer men det var ändå riktigt härligt att få sitta på bio och njuta film i flera timmar för omväxlings skull.

Den första filmen, Energized, var ett försök att ta reda på varför de olika energikällor som finns, fossila och förnybara, kritiseras och hyllas beroende på vem man frågar.  Jag tyckte att dokumentären gav en bred bild och var allmänbildande om en inte vet så mycket om energi sedan tidigare, vilket jag inte gör, däremot var den inte särskilt djuplodande eller analyserande om en är ute efter det.

Den andra filmen, All fall down, var helt fantastisk, intressant, mångbottnad och tankeväckande. Om du någon gång får chansen att se den så gör det. En kvinna vid namn Emily Tapper gör tillsammans med en annan tjej ett försök att en gång för alla gå till botten och ta reda på vad som egentligen hände när hennes morfar blev mördad i Baltimore 1972. Filmen behandlar rasism och klassfrågor men ifrågasätter också vad sorg kan göra med en familj och hur det som händer påverkar banden mellan familjemedlemmar. Intressant var att filmmakarna var på plats när dokumentären visades och att vi fick möjlighet att ställa frågor tala med dessa efteråt.

I det stora hela var det en riktigt grym upplevelse och vi är definitivt taggade att gå även nästa år. Nu smider vi planer på att åka upp till Göteborgs filmfestival i början av 2015. Är det någon som har erfarenhet av den?

Sunday, November 16, 2014

To do: nothing

Det fanns en tid (läs: hela mitt liv fram tills nu) då jag valde att fylla varje dag till bredden med aktiviteter. Jag förstår varför jag gjorde det, det för jag verkligen,  jag älskar fortfarande att göra saker, att på kvällen räkna upp allt roligt jag gjort, alla jag träffat eller pratat med, allt som blivit gjort, alla saker jag prickat av, men jag är inte lika beroende av det och framförallt handlar det om att jag äntligen, vid 33 års ålder och med två barn som håller mig sysselsatt och på fötter, har börjat uppskatta att göra ingenting.  Så därför är det med glädje jag säger tack för en alldeles fantastisk helg utan det allra minsta spår av söndagsångest

Friday, November 14, 2014

Någon tvingar mig att varva ner

Det är inte mycket som blir gjort på dagarna mellan lämning och hämtning på dagis. Lilla vill helst hänga som en liten koala dagarna i ända nämligen. Jag försöker mig på någon syssla om dagen, som att koka äppelmos, gå och handla, dammsuga eller sortera papper med henne i bärsjalen men annars blir det mycket sitta still med henne i famnen, antingen ätandes eller sovandes och då kan en inte mycket annat än att läsa bloggar, blogga själv, lyssna på podcasts, läsa böcker, jobba lite när lusten faller på eller utföra diverse ärenden på nätet. Det lilla jag är ute begränsas till två vagnpromenader på cirka tre kvart styck och en timmes häng på lekplatsen med stora efter förskolan. Inte helt fel men det tar tid att vänja sig vid att varva ner och inte ha så bråttom.

Denna vecka har vi dock dragit igång med vår egen lilla mammagrupp, jag och två kompisar som också nyss fått barn nummer två. Förra omgången körde vi dagslånga bruncher som övergick till lunch och fika alltmedan vi avhandlade allt som behövdes ventileras, och som vi alla tre har längtat efter att återuppta de där träffarna. Dessutom har jag och Carla börjat planera in lite lekträffar efter förskolan med olika vänner för att fånga de sista solstrålarna innan skymningen faller redan vid halv fem. För min del känns det som precis lagom lågintensiva höstdagar, inte för mycket och inte för lite. Jag kämpar på med att vara nöjd med det. 

Thursday, November 13, 2014

Detaljer

Visst blir man väl glad av vackra detaljer? Jag försöker att vara väldigt restriktiv i vad jag köper nu för tiden, det gäller såväl kläder, accessoarer och hudvårdsprodukter som inredningsprylar eller teknik. Men fina detaljer som man kan ha länge, länge är alltid välkomna. Som den här fina saxen som jag fick av min syster på födelsedagen.

Wednesday, November 12, 2014

En höstresa hade inte suttit fel, eller hur?


 Till exempel till Amsterdam, dit vi for för över fyra år sedan och som alltid kommer att ha en väldigt speciell plats i mitt hjärta eftersom jag blev friad till där en av de vackraste höstdagarna man kan tänka sig. Finns det egentligen något mer underbart än storstäder på hösten? Jag fullkomligt älskar.