Tuesday, September 23, 2008

La critique

Vissa dagar känns det som att jag halkat in på min utbildning på ett bananskal. Jag sitter med näsan i Histoire de la litterature francaise och försöker läsa om hur litteraturkritiken kom till på 1600-talet. Jag har hitintills inte förstått ett dugg och funderar nu på att gå ut och springa en runda för att se om lite frisk luft kan rensa hjärnan. Fast jag undrar, kanske behövs det mer än bara luft, exempelvis ett helt nytt ordförråd för att det här ska gå vägen...I det första stycket fick jag slå upp ungefär var tredje ord och sen försökte jag göra en kort sammanfattning av vad jag läst. Är det någon som förstår den så kontakta mig gärna:

Under 1800-talet steg historieämnet i värde bland vetenskaperna. Kritiken har på jakten efter noggrannhet mer och mer styrts in mot historisk undersökning. Efter andra världskriget har den litterära historien, berikad av mentalitets- och konststudier, fortsatt sin briljanta karriär. Men uppsvinget och sönderfallet av humanistisk vetenskap (sociologi, psykoanalys, lingvistik och mytologi) framkallar genast nya tolkningar av verk. Konflikter uppstår och kräver att man reflekterar över förutsättningar och begränsningar av varje metod.

Från och med 1600-talet började man att se på litteraturkritik inte bara som ett sätt att bekämpa dålig kultur utan även som en förmedlare av bra kultur, samt för att kunna ta del av sin egen konst genom andras ögon...

Begripligt? Jag ger up...

No comments:

Post a Comment