Wednesday, January 7, 2009

Lars Tunbjörks känsla för svenskhet


Lars Tunbjörks
foton kanske inte lika mycket fascinerar mig som motsatsen. Det låter kanske märkligt men det är känslan av min icke-fascination som gör Tunbjörks bilder intressanta för mig.


Lars Tunbjörk
föddes i Borås 1956 men bor och arbetar numera i Stockholm. Hans bilder andas vardagsrealism på gränsen till naturalism och motiven är ofta människor och platser i svenska småorter. Det är sällan vackert men ofta trasigt, aldrig förskönat eller falskt men smutsigt, äkta, och naket.


Tunbjörk medverkar regelbundet för tidskrifter runt om i världen, som exempelvis New York Times Magazine. Han representeras av Galleri Brändström & Stene i Stockholm, Galerie VU’ i Paris samt Cohen Amador Gallery i New York.

Jag har mestadels sett Lars Tunbjörks alster från projektet Vinter och följande bilder kommer från hans utgivna fotosamling med samma namn.


"Vinter visar ett Sverige som förefaller så bekant men ändå är främmande. Pubar, ödsliga bostadsområden och stormarknader; platser som ser ut på samma sätt oavsett var i landet vi befinner oss. Den smutsiga snön och det artificiella inomhusljuset skapar stämningar av isolation, men också av tillfällig gemenskap och humor".

Text hämtad från Moderna muséets hemsida



"I projektet Vinter har Tunbjörk åter använt en snapshot-metod, efter att ha arbetat mer formellt och stilla under några år. I serien Hem från slutet av 1990-talet, som utställningen också omfattar, refererar den stramare estetiken till minnen från Lars Tunbjörks egen barndom. Det är en personlig undersökning av barndomens miljöer och de byggnader och områden vi kallar våra hem".

Text hämtad från Moderna muséets hemsida


Lars Tunbjörk sägs lida av vinterdepressioner och menar att bilderna beskriver det mentala tillstånd som vi som är bosatta i detta land i norr befinner oss i under den mörka delen av året. Bilderna är tagna i hopp om att verka som självterapi samtidigt som Tunbjörk har använt sig av depressionen för att hamna i rätt sorts sinnestillstånd.


"Till synes utan sammanhang hänger en mörk vinterskog bredvid en man som håller upp en näve strimlat kebabkött, bilden av en smutsig snöhög bredvid bilden av ett tomt förarsäte.Men tillsammans är de essensen av just det mentala tillstånd Lars Tunbjörk eftersökt, osynligt men igenkännbart för alla som någon gång upplevt den svenska vintern".

Text av Clara Dagh på Kulturstan.se


Fotosamlingen Vinter
i bokform finns att köpa på nätet eller på David design i Malmö


Bilder från boken Vinter samt från Moderna muséet och Cohen Amador Gallerys hemsidor

5 comments:

  1. Först tänkte jag:
    -Gud vad tråkiga, men sedan ångrade jag mig. De är intressanta och säger väldigt mycket. För mig sorgsenhet, fattigdom och intressanta.

    ReplyDelete
  2. Jag tycker inte alls de var tråkiga, mycket intressanta. Det känns som ett sorgligt Sverige, sådär ensamt och öde. Speciellt det där hyreshuset med fönster, som om vi alla sitter ensamma i varsin bur och aldrig vågar knacka på hos grannen. Gör mig lite ledsen faktiskt...

    Lugn är den första poet som jag lyckats läsa. Ordentligt liksom. Jag är inte van vid att läsa poesi så det är väldigt nytt för mig. Jag fyndade hennes samlade verk på Myrorna, en sån där "greatest hits" bok. :) Precis som du säger, ibland är det väldigt out there och ibland blir man förbannad men samtidigt skrattar jag så jag kiknar ibland och jag tror hon är en rätt bra person att börja med om man, som jag, inte är van att läsa poesi.
    Jag slappnar av och när hon skriver om en gul anka i ett TV-rum eller nåt annat tokigt så slappnar jag av och typ inser att det inte behöver funka i "den riktiga världen" och jag låter mig färdas iväg till fantasivärlden. Där man ofta hittar paraleller till vår värld.
    Som sagt jag har ju precis börjat men jag tror jag gillar henne. Vill försöka läsa en del klassisk poesi i år så nu kör jag igång mjukt med henne o sen i december är jag redo för Keats, Shelley och Byron. Typ. :)Det gäller ju att ha mål.
    Dikten jag valde har inga privata anknytningar, finns ingen förlorad kärlek i mitt liv men jag älskar tragiska lovestories så jag föll för den av den anledningen. I dess humor med falukorv och stereoanläggning fast något sorligt och vackert...

    Japp, då har jag tjatat sönder dina ögon idag igen. Sorry.
    Stora planer i helgen? Själv ska jag skriva hemtenta, fick den nu och det känns inte så farligt faktiskt. Det här ska jag knäcka!

    Stora kramar Mia

    ReplyDelete
  3. jag tycker det är jättefina foton.

    jag tycker dom förmedlar en stark känsla av något. och vad den här känslan är tror jag varierar lite beroende på vad folk har för relation till motiven.

    jag känner en typ av kärlekskänsla på vinterbilderna.

    ReplyDelete
  4. Bild #5 är ju min och inte Tunbjörks. Men tack för komplimangen!

    ReplyDelete
  5. Herr Marchi: Vad kul att du hörde av dig. jag ber om ursäkt för missförståndet men som sagt, ta det som en komplimang!

    Mvh Emelie

    ReplyDelete