Thursday, February 2, 2012

Coop och deras kundservice - del 1

Vi beställde matvaror från Coop Burlöv på nätet för första gången för ett par veckor sedan. Smidigt, tänkte jag och ägnade ett par timmar åt att ta fram recept och skriva listor, registrera mig och pricka för det som skulle handlas hem. Tanken var att göra en riktig storhandling en gång i månaden och få det levererat hem för 140 kronor per gång. Lätt värt att slippa åka iväg med buss eller bil, med bebis och listor och slita armarna ur led av för tunga påsar.

Dagen för leveransen väntade vi snällt hemma mellan klockan 17-20. Ingen kom. Jag försökte ringa kundservice. De hade ingen aning om vad jag pratade om eftersom de tydligen inte hade med detta att göra, trots att jag ringt numret som var angivet i orderbekräftelsen. Jag provade att ringa butiken, men ingen svarade. Jag mailade slutligen och fick svar dagen efter och ombedd att ringa upp en kvinna vid namn Maria, vilket jag gör.

- Hej, jag väntade en leverans igår som aldrig kom.
- De var där och försökte att leverera men du hade inte lämnat din portkod.
- Men var skulle jag göra det? Jag fyllde i alla obligatoriska fält på registreringssidan men ingenstans efterfrågades portkod. Det var heller ingen som hörde av sig.
- Du hade inte lämnat något telefonnummer.
- Men det stod ju att man bara var tvungen att lämna e-postadress, då förväntar jag mig att bli kontaktad per mail.
-Men de har inga datorer med sig ut, de som levererar!
-Men hur ska jag veta det. Jag som kund fyller ju i det som sär obligatoriskt och tänker att den som skapat formuläret har koll på läget.
- Alla andra har skrivit sina telefonnummer!
- Okej, men det gjorde inte jag eftersom man inte var tvungen, dessutom försökte jag ringa er men på kundtjänst visste de inte vad jag pratade om.
- Nej, det är inte dem du ska ringa, det är mig, det står i orderbekräftelsen. Ska du har varorna eller inte?
- Ja, nu har jag ju lagt tid på detta och dessutom har ni redan dragit pengarna från mitt konto så jag tar dem den här gången.
- Det behöver du inte tänka på, jag kan sätta tillbaka pengarna!
- Nej tack, jag tar dem, kan ni komma ikväll?
- Ja, vill du lämna ut din portkod eller det kanske du inte vill?
- Jo naturligtvis, det är ****

Efter avslutat samtal tittar jag på orderbekräftelsen för att se om denna kvinnas nummer står där. Det gör det inte. Jag kollar samtliga mail. Ingenstans står hennes nummer, bara numret jag ringde, det till kundtjänst. Jag ringer upp igen för att berätta detta och tipsa om att de kanske ska skriva ut det numret de vill att man ska kontakta dem på. Jaha, säger kvinnan, ja det ska vi göra.

På kvällen fick vi varorna och en varning om att om vi inte lämnade ut vår portkod kunde vi bli tvungna att betala två gånger. Alltså, inte nog med att den här Maria absolut inte ville sälja, var grymt otrevlig och dessutom ljög. Jag som kund, som inte gjort något fel, får dessutom en tillsägelse och hot om dubbeldebitering.

Fortsättning följer...

4 comments:

  1. det är nu du borde "göra en bella", som min tjejkompis säger och höra av dig högre upp i Coop...
    med den här berättelsen...

    Pinsamt dålig service! Jag klagar alltid nuförtiden, som en spanjorska - fick t.ex. några hundralappar av Semper efter ett mögligt köp...

    ReplyDelete
  2. Fy vad dåligt! En sådan dålig service skulle ha fått mig i eld och lågor :(

    ReplyDelete
  3. Ajaj, det låter som riktigt dålig service. Ogilla på det. Jag skulle också hört av mig till Marias chef. Har till och med en liten del av mig som gillar att bråka om sådana här saker. Mejla VD brukar ge bra resultat ;)

    (Kanske man mår bättre genom att släppa det och tänka nåt positivt om det hela istället men ibland måste de ju få feedback från verkligheten också tänker jag)

    ReplyDelete
  4. Bella: Jag tänkte faktiskt på det men man ska ju orka också. Jag har haft för många bråk på senaste tiden...

    Sandra: Ja visst blir man förbannad?

    Annika: Du har rätt, man borde göra det. Har ett annat ärende som jag ska berätta om där jag tänker göra det. Samtidigt så har du rätt i att man vill fokusera på det positiva. Min strategi är att alltid vara trevlig tillbaka och aldrig sjunka till deras nivå. Det mår i alla fall jag bäst av, sedan kan jag spy galla till mina kompisar men jag har i alla fall inte retat upp mig i situationen.

    Kram Emelie

    ReplyDelete