Friday, August 30, 2013

Det är tomt här för tillfället

Jag hinner inte riktigt. Låter det vara som det är ett tag men kommer tillbaka så småningom. Följ mig gärna på Instagram och/eller Twitter där jag heter emoyenne. Kram 

Tuesday, August 20, 2013

Bröllopsdag och vardagsliv

   




Jag har börjat jobba igen och bloggen fick aldrig den där pånyttfödelsen som jag kanske hade hoppats på i början av sommaren. För en gångs skull sitter jag på bussen och när det sker så där helt sporadiskt är det faktiskt ett mycket trevligt färdmedel.

Vad som har hänt här? Tja, jag har varit gift med min make i tre år och det firades med restaurangbesök på malmösnackise n Dubbel Dubbel. Mycket glad för att de skyhöga förväntningarna tillfredsställdes med råge. Underbart ställe, mysig atmosfär, trevlig personal och gudomligt god mat. Dessutom hur kompatibelt som helst för snart tvååring. Carla slafsade glatt i sig dumplings och utforskade det här med att äta med matpinnar. Har ni vägarna förbi så sväng inom Simrishamnsgatan vid Möllevångstorget. 

Förutom vårt egna initiativ hade vi den stora glädjen av att få njuta av våra grymma vänners påhitt, en låda som spikades igen på bröllopsfesten för tre år sedan innehöll en utmärkt Amarone och hälsningar från samtliga gäster med gissningar om var i livet maken och jag skulle befinna oss. Bara en hade gissat på skilsmässa, det får man väl vara nöjd med? 

Nä, nu ska jag plocka upp Min kamp och njuta av en stunds läsning innan jag landar på en hektiskt arbetsdag till. Tills vi möts igen. 

Sunday, August 4, 2013

Med hans axel mot din kind

Och så sommarens vackraste bröllop.














Saturday, August 3, 2013

Och någon slags vilja att minnas de där så vitt åtskilda liv som båda är mina

Jag har – återigen – funderat på att lägga ner bloggen helt och hållet, men så påminner jag mig själv om varför jag gör detta. Mitt sätt att minnas, fundera och samla livet på och det är gott så. Augusti, likt december är för mig ett avslut och en ny början och som alltid, för mig som fortfarande lever åren i terminer, är augusti de sista långa sommardagarna och utrymme att i tanken långsamt börja ta mig tillbaka mot vardagen och släppa det andra liv som ett långt sommarlov bär med sig.

Att ha sommarledighet i nästan åtta veckor är speciellt. Man hinner andas, påbörja ett liv så olikt från det som pågår resterande del av året. Förändra rutiner. Det är också en sommar som för så många andra naturligtvis. Tid att läsa böcker, bruna ben och mjuka sandaler. Sand i lakanen. Långa cykelturer i kvällsbrisen. Mat på uteserveringar och i skuggan i parken. Vänners stugor och lyxen att ta sig till en annan verklighet i ett annat land. Det är obegränsade tillfällen att kramas, leka, busa och läsa sagor med en liten som börjar bli stor. Det är öppna fönster och sommarkonserter som letar sig in i vår lägenhet i skymningen. Det är fester som varar tills dess fågelsång hörs och solen går upp efter att nyss ha gått ner. Det är att ta tåget, båten, bilen, bussen, flyget någonannanstans. Det är det liv jag ibland önskar att jag kunde ha jämt.







Så kommer augusti och jag väcks ur min dvala. Jag börjar långsamt vänja mig vid tanken på det andra livet och vad det innebär. Det skrämmer mig fortfarande. Jag vill vända mig från tanken, dra det svala lakanet om min brunbrända kropp och somna om, men jag vet att jag kommer att vara redo. Snart.