Thursday, July 17, 2014

Att säga sin åsikt

I en diskussion som handlade om att ta konflikter och att vara känslig för andras åsikter sa en vän idag till mig att kanske inte alla har samma behov av att lufta sina åsikter som jag har. Jag började fundera över vad hon sagt och försökte komma fram till varför jag vill opponera mig mot det uttalandet. Jag kom fram till att jag inte köper det. Nej, alla har inte behov av att vädra sina åsikter, men frågan är då, varför har vi åsiktikter och till vilken nytta? Om vi inte delar med oss, diskuterar och reflekterar kring våra åsikter, vad är de då värda? 

De åsikter jag har om saker och ting är ett resultat av det liv jag levt, de diskussioner jag haft och de fenomen jag har stött på under livets gång. Jag har starka åsikter när det gäller ett par saker och någon åsikt i de flesta frågor jag tycker är viktiga. De frågor kring vilka jag saknar åsikt, saknar jag även engagemang. Av två anledningar anser jag det viktigt och till och med nödvändigt att dela med mig av mina åsikter bland vänner, i min familj, med min partner, på sociala medier och i mitt yrke. Den första handlar om att utvecklas, den andra om att förändra.

Om jag aldrig hade diskuterat mina åsikter och på det viset fått inblick i andras åsikter skulle kanske min världsbild se likadan ut nu som den gjorde när jag var 17. Kanske skulle jag ha åsikter som egentligen tillhörde andra, men som jag genom min brist på engagemang eller genom min rädsla inte skulle kunna försvara eller förklara eftersom jag aldrig prövat dem i en diskussion och sett om de håller.  Det jag tycker och tänker utvecklas ständigt, genom att jag läser, tänker och framförallt, diskuterar med andra kloka (och mindre kloka) människor. Jag kommer att ändra mig många gånger igen och jag kommer att fortsätta träffa människor som kommit längre än jag i sitt tankesmideri och jag törstar efter att höra deras åsikter. 

Den andra anledningen är kanske ännu viktigare. När jag har åsikter om den värld vi lever i, om hur vi lever och varför, i stort och smått, så är det för mig en självklarhet att vilja påverka andra att tycka likadant, eller åtminstone försöka förstå varför andra tycker annorlunda och se om det finns något i deras sätt att tänka som jag borde ta till mig. Det jag har starka åsikter kring, som att äta mindre animaliska produkter, att välja cykel och tåg istället för bil och flyg, att inte omge mig med kemikalier, att välja ekologiskt, att ge pojkar och flickor flera möjligheter eller att ha en generös invandrings- och flyktingpolitik, är så otroligt viktiga för mig. Jag tror att många av de saker jag brinner för är framtiden. Det är nödvändigt att engagera sig på något plan och jag tycker att vi alla har ett ansvar att ta för vår gemensamma planets nutid och framtid. Kan jag då sitta tyst och låta andra diskutera, hålla mun för att jag inte vill ta en konflikt eller knipa igen för att inte såra någon?

Jag tycker inte bara att det är fegt att inte stå för vad man tycker. Jag tycker att det är komplett obegripligt. Om det betyder att jag gör folk upprörda och sårade så får det nog vara så. Då har jag i alla fall gjort skillnad. 

2 comments:

  1. Bra skrivet! Tror att fler önskar att de vore som dig och att folk skulle må bättre av att inte "tassa på tå" inför varandra.

    ReplyDelete
    Replies
    1. Tack, ja jag kan bli lite trött på att det ska vara så kontroversiellt att uttrycka en åsikt, speciellt om man inge är överens. Synd tycker jag!

      Delete