Monday, April 13, 2015

Kom ihåg vad du lovat dig själv

Att hålla ord när en lovat sig själv saker känns sällan lika viktigt som att hålla det en lovat andra. Det skulle krävas otroligt mycket för att bryta ett löfte gentemot en närstående medan ett löfte en gett sig själv kan överges vind för våg utan större krusiduller.

Inför 2015 lovade jag mig själv att pluggandet endast och bara skulle vara roligt, att det aldrig fick bli prestige och att familjen alltid skulle komma i första hand. 

Nu har det absolut varit roligt och fram tills vi åkte på semester lyckades jag nästan hålla de där löftena till hundra procent (utom möjligen det tredje för alltid att sätta familjen i första hand kan ju bli lätt självutplånande och det är ju inte det som är meningen, snarare att orka vara en bra förälder genom att ta pauser men det är ett annat inlägg). 

Dock valde jag familjen och åkte iväg på en välbehövlig avkopplingsresa med de tre jag älskar mest. Det resulterade i en väldig massa mys, sol och avkoppling men också i att jag hamnade efter med pluggandet. Det visste jag och det var jag okej med. Tills det var dags att komma ifatt. Plötsligt hade jag nu brutit mot alla löften. Jag hade inte roligt, det blev prestige och jag satte inte familjen i första hand. Stressen och ångesten som jag sluppit det senaste året kom som ett brev på posten och jag hade flera dagar med yrsel och magont.

Jag kan inte säga att jag har löst situationen men jag har åtminstone tagit två veckor till att tänka, prata, tänka, prata och känna efter lite grand och har nu bestämt mig för att lägga ner en av kurserna och således inte plugga 100% utan 75% istället. Det var jobbigt i ungefär en vecka innan det blev skönt. Nu kommer våren och igår satt jag ute i en park i tre timmar och läste en engelsk roman. Det känns helt överkomligt. Så länge det är så ska jag fortsätta och kan så göra med gott samvete, utan att ha brutit mot löftet mot mig själv. 

6 comments:

  1. Heja dig som lyssnar inåt. Och stort grattis till 6 månaders tjejen. Kram

    ReplyDelete
  2. Tycker att du är så klok och att du inser så fort att det inte blev som du tänkt. Så du har läst 100% med en liten, det låter bra gjort. Jag jobbar ca 20% hemifrån, men tycker att det kan bli stressigt vissa perioder. Har precis skickat ansökan för studier till hösten, halvtid, distans. Har inte bestämt mig riktigt ännu, men får ta det beslutet när det närmar sig. Kram

    ReplyDelete
    Replies
    1. Ja men det är ju det här med att inte känna sig misslyckad. Jag fattar inte varför jag måste känna mig så jädrans duktig alltid, släpp, släpp, släpp!

      Delete
  3. Bra beslut låter det som. Jag ångrar lite att jag läser en distanskurs trots att jag är ensam med barn och jobbar (80%). Det har tyvärr också blivit mycket ångest, prestige och jag har svårt att finna egentid när all min tid går till studier. Men så sänkte jag kraven, jag behöver inte vara bäst i gruppen, jag kan vara ok, sämre - jag lär mig massor! Acceptera!

    ReplyDelete
    Replies
    1. Exakt! Acceptera! Jag har också lärt mig massor, skit samma om det inte alltid blir poäng!

      Delete